Nu sitter jag har helt nyvaken i min stora sovtröja, mitt rufsiga hår och nördbillorna på, och jag är så jävla förbannad!!

Dagen började fint med en morgon promenad me hunden straxt efter sju, solen sken, hösten låg i luften och allt kändes super. När jag kliver innanför porten så väger jag en springtur mot sängen, men även idag vägde sängen mer, konstigt nog. Och tro det eller ej, men två extra timmars sömn gjorde mig ännu gladare!
Jag studsade glatt ner för trappen fixade iordning en skål med müsli och satte igång datorn (i vanlig turordning).

Nu är ni nog ganska spända på att få höra vad det är som gör mig så förbannad. Men grejen är den att det är ingen stor grej utan problemet är att jag har alldeles för kort stubin och kan explodera på nollkommanix. Så detta måste ni ha i bakhuvudet.

Trots detta så måste jag ändå skriva ner mina känslor så att jag inte lyfter upp kylskåpet och slänger ut det genom köksfönstret (då skulle jag inte få någon lunch). Plus att om det skulle hända så när väl adrenalinet sjunkigt och jag kommer till sans igen så måste jag ju städa, och det vill jag inte.

Dubbelmoral; att vilja men att ändå inte vilja, att säga något som man senare inte vill stå för, att stå för något som man ändå bryter mot. Som djurvänner som slår ihjäl myggor. Som Al Gore som åker jorden runt i sin privatjet och blir upphämtad av sin privatlimosin för att snacka om den "Globala uppvärmingen". Som de som säger att porrfilmer "fyller ett behov" men att deras egna döttrar ALDRIG skulle få nyttja sig av något sådant för att skrapa ihop pengar till hyran. Som "Det är klart att ungdomar måste få vara ute och roa sig. Det minns man väl hur det var när man var ung...Men det ska vara långt ifrån där jag bor och MIN unge ska vara hemma klockan sju. Nykter!" eller "Klart att du ska kalla mig pojkvän, bara ingen ser, hör eller vet om det!"