Jag stoppade ner näsan i glaset och doftade på vinet som kyparen precis hällt upp i mitt glas. Jag skulle kunna säga att doften var mullig och sval i grönäpplig stil eller att smaken hade sötmogna men svala pärontoner och små kaffetoner, precis som jag hört pappa säga så många gånger.
- Smakar jättegott, sa jag och nickade åt mannen i det fläckiga vita förklädet.
 Han fyllde på glaset och log. Han tänkte säkert att han gjort ett bra val. Men för att vara ärlig så hade han säkert kunnat ge mig ett korkskadat vin och jag skulle säkert inte kännt någon skillnad.

Det är svårt att känna sig vuxen när man inte lärt sig livets alla begrepp och sånger. Jag kan dricka vin, jag tycker att det är riktigt gott också, men jag kan fortfarande inte säga om det smakar regnskog eller har inslag av stall i doften.

Nu hoppas jag att ni ser detta som en metafor. För det jag egentligen menar är att det finns så himla många saker som man kan göra men inte helt ut eftersom att vi inte förstår det. Vi är inte fullärda, och kommer aldrig bli.

Men så länge vi inte snackar religion, så är jag mer än villig att lära mig av alla livets erfarenheter! Jag vill lära mig, öva, bli bättre och bli bäst. Precis som min far, som blev utsedd till Årets Bästa Företagare i Nyköping i år! Bra jobbat pappi!


Tyckte att jag kände smaken av grön äpplighet.. kan det stämma?

Manda